saknar

saknar dej så otroligt mycket.. det gör ont i mig varje gång jag blundar för jag ser sej.. varför ska de vara så jobbigt varför ska man behöva vara ledsen.. jag drömmer om dej varje natt har tårar i ögonen när jag försöker sova.. ingen som pussar mig i pannan och håller om mig.. varför?? är jag för feg fär att låta någon älska mig?? jag önskar jag orkade ringa dej och höra din röst men är rädd att höra dej gråta eller att jag börjar.. jag önskar man kunde backa tillbaka tiden så vi inte hade vårat bråk.. önskar jag aldrig hade sagt något men samtidigt var jag tvungen.. jag är så hemskt ledsen jag saknar dej så otroligt mycket jag trodde de skulle vara lättare än vad de är nu.. vill bara vara i din famn och hålla om dej så hårt och aldrig släppa taget igen.. men nu är du så långt borta och jag sitter här... undra om vi någonsin kommer ses igen?`?? jag hoppas verkligen de för du är en så otroligt underbar människa som jag inte vill tappa taget om.. utan vandra vägen bredvid varandra
jag saknar allt vi hade.. allt vi gjorde, allt skratt, allt bus och att bara finnas bredvid varandra utan att säga något..

Du kommer alltid ha en stor stor plats i mitt hjärta glöm aldrig de <3 jag kommer alltid älska dej emil wiberg på ett eller annat sätt... <3


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0