knasbollenanna

igår åkte jag till järpås och umgås med erik och massa annat folk det var riktigt roligt och sånt.. sedan blev de en sen natt för mig mkt hände och mkt hoppas jag kommer redas ut snart för jag orkar snart inte mer... jag somnade inte förrän kl 3 i natt så jag e lite trött nu...
idag så åkte jag och erik till jordgubbensdag i vara, det var ritktigt roligt... har ju aldirg varit där tidigare så det var jätte roligt... gick där i 5 timmar tror jag ungefär så man brände sej ganska mkt.. så man är lite röd av sig.. =D.. ser ut som en kräfta =P..fick även se Nanne Grönvall hon är ju grymt duktig och snart kommer hon till skara också och då ska jag och mamma kanske gå och titta... hoppas hoppas. eller så kanske någon annan vill följa med?

idag var min mamma och mina bröder och tömde min lägenhet åt mig. ett stort tack till er för jag klarar tyvärr inte av de utan jag är ledsen och allt men det är ju som sagt ett avslutat kapitel för mig nu.. så i morron ska jag ta reda på allt dom har i bilen och även åka ut till farmor och farfar och lämna lite saker som är deras och även till mormor och morfar... så det blir mkt hoppas bara jag hinner åka och bada också =)

idag har jag varit riktigt duktig tycker jag.. jag har bakat 3 sorter kakor..=D en kladdkaka, muffins och sockerkaka.. shit duktig jag känner mig.. =D.. sedan ikväll ska jag och mamma träna igen på friskis och svettis usch träningsvärk igen men de kanske ger resultat till slut.. får hoppas på de..

sen på torsdag bär de av till sandhem igen vad jag längtar det känns som ett hem riktigt... så de ska man fira midsommar med marie och hennes familj.. =D längtar...

tack elin,frida och ni andra som frågade om jag ville hänga med er men jag hade lovat marie först.. hoppas vi ses snart ändå.. vi får hitta på något bus då.. önskar er en riktigt skön midsommar..

Jo det är så att min mamma har fått för sig att nu är det dags att göra något åt att vi är så lata både hon och jag.. så idag är det preimär för oss att vi ska träna ihop.. från halv 7 till halv 8. jag kommer vara helt död.. ja vi ska gå på sånt är friskis och svettis eller vad de heter.. ja vi får se hur de går.. hehe :D vem kommer dö först..

Jag ska bara göra en sak klar här.. jag är singel och de texter där jag skriver om en kille är ett ex till mig som jag skrev när vi var tillsammans...

Vad är kärlek egentligen för människor?

Vad är kärlek egentligen? det finns så många olika kärlek och vad vet man egentligen om kärlek? hmm det har jag alltid undrat.. för till sin partner säger man att man älskar.. men det säger man även till kompisar och familjer.. är det samma älska då? eller e det något annat? när ska man veta vilka man ska säga jag älskar dej till och inte få ett käftsmäll tillbaka?

det finns familjens kärlek som är hur viktig som helst... det finner man alltid en trygg och säker plats att gömma sej om man mår riktigt dåligt.. jag tycker verkligen synd om personer som aldrig har fått uppleva sådan känsla... jag har vart med om de när jag var mindre... och jag tycker synd om människor som har hamnat i fosterfamilj och inte får växa upp i sina biologiska familj men man kan även finna att det e är en mamma och pappa som verkligen tar hand om dej och ger dej rena kläder och mat...

det finns även vänskapskärlek.. men vad e det då? hur vet man att man älskar de bara som kompisar och inget mer? hur vet man det.. för jag vet att de kompisar jag har sagt till att jag älskar det e de personer som står mej närmast och jag skulle kunna mycket för att se att de hade de bra och se till att de inte gick runt och vara ledsna eller något annat... men sedan finns de ju visa som man tror är riktiga kompisar men sedan visar sej vara riktigt falska och sticker kniven i hjärtat och sticker sedan.. det finns människor som gör allt... men hur ska man hindra att något såndant händer? eller är det att de blir rädda när de inser att en person verkligen bry sej om dem?

sedan finns de kärlek till kille/tjej.. men hur vet man då att det inte bara är en kompis du blir "kär" i? hur vet du då att det är extra med just hon/han? pirrar det i magen när du tänker på personen eller är det kanske för att ni har haft sex ihop som man måste bli tillsammans? för sex bygger inget förhållande, sex är mer att man till litar sej på varandra och kan mysa mer... men sex behöver inte vara intimt utan de kan vara räcka med att man ligger och kysser och smeker varandra det e också ett slags sex.. men hur ska man då veta att man är redo att ha sex just med den personen? och inte efter att man har haft det han hon/han sticker?

för mej med kärlek det kan visas på många olika sätt.. det kan visa sej genom att man säger en sak till en person för att muntra upp eller hjälpa till eller säga att handen här finns för att hjälpa dej och hoppas du kan lita på mej det är  vänskapkärlek..

sedan familjekärlek är där man känner sej tryggast av allt och där finns säkerheten om de skulle hända något.. det finns alltid någon som tröstar det kan vara föräldrarna eller syskonen.. eller någon släkting som morföräldrar, farföräldrar eller kusiner eller vad som inräknas i familjen.. det kan även vara ett djur som sitter och lyssnar och tröstar..

sedan finns det riktig kärlek som många kallar de.. men hur vet man då att det är riktig kärlek och inte bara en bluff? hur vet man att man vill leva med den personen för evigt? hur vet man att just den personen har allt... jo många ser bara den posetiva sidan av hon/han och sedan när de inser att det även finns negatviva sidor så lämnar hon/han sin partner och då är det inte riktig kärlek.. jag tycker man båda se både posetivt och negativt för alla har de sidorna och ingen är perfekt liksom..

jag tycker många ska tänka på innan man går in en relation med någon eller med kompisar att man inte ska skada partner/ vän/familj utan man ska tänka sej för väldigt noga. jag vet vad jag känner och vad jag tycker för personer men jag vet inte vad de tycker för mej eller känner utan man ska visa sina känslor tydligen för personer.. om man är arg/ledsen/glad jaa alla känslor ska du visa för personer för det är inte bra att gå och bära på för mycket för man mår inte bra i längden av det..

detta är vad mina åtsikter är sedan kan man ha helt olika och det får man acceptera för en person kan inte vara så som DU just vill utan en person är som den är och är lika unik som vad du är och har lika rätt att leva som vad du har....

många änglakramar Anna

 Tvivel

har du någon gång känt tvivel? det har jag gjort många gånger men vad ska man göra när man verkligen känner tvivel? jag har undrat länge vad man ska göra när man tvivlar på något? hur ska man veta vad som är sanning och inte ? kan det inte finnas något som kan svara på de åt en men man kan inte be någon heller svara på vad man känner inom se inte ens GUD eller dina föräldrar eller kompisar men ibland kanske det e bra att lyssna på sina kompisar men hur vet man att de har rätt då? och att det inte ge dej fel svar? ...  en kompis sa en gång till mej... lyssna till ditt innre och lyssna på de... men när jag lyssnar så vet jag inte vad svaret är för jag förstår inte vad det menar.. hmm jag undrar så mkt.... som när en kompis tvivlade på kärlek...

det var att hon tvivlade på sina känslor för en person. hon visste inte om de var äckta eller om de bara var falska.. men hon visste inte svaret... men jag sa till henne då... var inte tillsammans med den personen då utan ta en paus och se vart känslorna tar vägen.. men även om hon gjorde de så fortsatte hon att tvivla...

hur ska man göra när man tvivlar egentligen? många säger att kärlek är en svår tvivel... hmm de kan jag hålla med om ibland men jag vet vad jag känner för en person men frågan är om han känner de samma för mej och inte bara är tillsammans med mej för att jag var ledsen när han sa att han tvivlade hur vi skulle ha de... jag e rädd att han har gjort de... men hur ska man förklara för han?  eller så är det bara att han älskar mej men vågar inte att visa det riktigt än... mennär vet man att han är redo att göra de för de kan han ju lika gärna göra när inte jag kanske finns kvar i bilden... hur ska man veta när det är läge att visa kärlek för någon? jag vet vad jag känner och jag älskar verkligen han... men jag är rädd att han ska börja tvivla och lämna mej ensam.. men hur ska jag kunna hindra det.. jag kan inte styra hans känslor för mej.. de kan han bara göra själv...

igår sa en kompis till mej... michelle heter hon.. jag litar jätte mycket på henne men det hon sa igår fick mej att tänka ännu mera vad kärlek är... hon sa att ingen kärlek håller länge nog att man vet inte när ens partner lämnar en ensam ute i världen.. det fick mej att tänka det kanske stämmer i nutiden mer än vad det gjort förr... för de flesta går isär och bildar familjer med olika partnar och man vet inte om ens partner stannar eller går vidare till nästa...

kärlek är ganska svårt att förstå sej på.. man vet aldrig vem som är den rätta/rätte för en... det kan bara framtiden visa oss och man vet aldrig om de är den personen man älskar idag eller om det är en person man träffar om 5 år... man vet inte detta utan man får bara gå och vänta och vara glad och lycklig med den man har nu och se hur länge man håller tillsammans...

men det jag vet idag är att min partner älskar mej... och jag litar på de ord han säger... och jag älskar han över hela mitt hjärta... och jag hoppas att han och jag kommer hålla ihop... även om vi stöter på svåreheter så ska vi hjälpa varandra så mycket det går... jag stötar honom om han är ledsen eller något annat och han gör de samma med mej... jag lyssnar inte vad folk säger om vårat förhållande för jag anser att det han och jag i vårat förhållande och ingen annan ska lägga sej i de... jag lyssnar inte vad folk har sagt... för det är inte de som ska bestämma vem jag ska vara tillsammans med och älska... för jag hoppas han vet att jag älskar han så otroligt mycket och jag är glad att du har kommit hem nu... vi var ifrån varandra 3 veckor och det var riktigt kämpigt.. men idag vet vi att bara vi litar på varandra och vet att jag eller han stannar kvar så vet vi att vi älskar varandra....

kommentera gärna något så man kan hjälpa varandra med det man sitter i... det kan finnas någon som vill ha hjälp och då ska man stå vi varandras sidor och hjälpa varandra så mycket som möjligt.. även om man inte kan hjälpa till med någon så kan man alltid sitta ner och lyssna och räcka en hand som ett stöd... hjälp varandra.. jag hjälper så många som behöver hjälp... det kan räcka med att säga att du är helt unik... hjälp varandra...

många änglakramar Anna

Vad ska man göra när man känner sig bort glömd av någon man älskar?

Vad ska man göra när man känner sig som ingen ser än? Vad ska man göra för att folk ska kunna se än? Varför kan inte alla bara acceptera att man är olika. Jag känner mig ofta bort glömd av kompisar/nära och kära. Varför ska man behöva känna sig som de? Varför just de man tror är kompisar ska glömma än bara för att man kanske inte alltid mår bra och behöver vara för sig själv en dag?

I dagens samhälle är det nog många som känner sig bortglömd men inte vågar säga eller visa de tydligt för dem de skulle vilja de för. Ofta är det en person som alltid går ensam eller pratar inte inför klasskompisar eller ens vågar visa sig för människor som alltid stannar inne framför datorn/TV eller gör något annat bara för att komma bort. Om det vill sig riktigt illa så vill de begå självmord. Många ungdomar gör så i dagens samhälle. Jag känner många människor som jag ser går ensamma på raster i skolan eller alltid sitter inne framför datorn och TV. Men jag försöker ändra på deras sätt att se på situationen och försöka göra så de kan framhäva att de känner sig glömda och skapa vänskaps relationer så.

Jag har känt mig bortglömd av kompisar och nära och kära. Jag har aldrig haft en riktig vän förrän jag började 9:an på Teglaskolan i skara. Där träffa jag en tjejkompis som jag bråkade hur mycket som helst med. Vi hatade varandra från början men idag är vi bästa kompisar tror jag. Jag vet inte, har inte sett henne sen vi slutade skolan knappt kanske bara 2-3 gånger. Efter 9:an flyttade jag upp till Töreboda för att studera vidare till djurvårdare. Jag tänkte där kommer hela mitt liv förändra allt och jag kommer att skaffa mig många nya vänner. Jag trodde mina nya klasskompisar var kompisar till mig men de visade sig att många av dem var falska. Till och med dem jag inte trodde det om. Men jag hittade en tjej kompis som jag är bästis med. Hon och hennes pojkvän hjälpte mig när jag behövde mest med hjälp. De tog i mot allt jag gjorde mot dem jag sa saker som jag inte menade gjorde saker jag ångrar jag har gjort. De kunde förlåta mig. För de insåg att jag inte menade något utan fick ut allt jag bar inom mig kom ut. Men jag önskar att de inte skulle komma mot dem men tyvärr gjorde det. Men jag kan bara be om ursäkt för de jag har gjort och hoppas de kan förlåta mig och de har de verkligen gjort för idag gör vi allt ihop. Jag vet att ni kommer att läsa detta och jag vill bara be er två om förlåtelse för att jag kanske har skadat er eller sårat er. Vi skrattar och gråter ihop. Sådana är riktiga vänner som är guld värda skulle aldrig vilja skiljas ifrån dem. Ingen kommer att lyckas förstöra våran vänskap någonsin.

För 3 månader ungefär den 1 maj träffade jag en kille eller jag har rättare sagt känt honom ungefär 2 år innan han och jag vågade ta steget närmare varandra. Vi har nu vart tillsammans 3 månader och 1 vecka ungefär. Under de månader har vi vart ifrån varandra rätt så mycket p.g.a. olika saker. Men när det finns mobil eller mail så kan man höra av sig minst en gång per dag för att se att den andra mår bra. Det gjorde vi mycket i början av våran relation men nu det sista känns de som jag är bortglömd när vi är ifrån varandra. Snackar knappt med varandra och de känns som de alltid är jag som tar kontakt först. Men jag vet inte jag kanske ser det helt fel och de hoppas jag att jag verkligen gör. Jag älskar han verkligen och inte vill jag mista honom. Men man ska inte heller må dåligt i ett förhållande utan att man ska snacka om saker som man tycker verkar skumt. Eller så är det bara så att de känns fel för att jag saknar han så otroligt mycket. Vi har ju vart ifrån varandra ungefär 1½ månad eller vi har setts en dag men inget mer. Jag har känt mig väldigt bortglömd för jag har knappt hört något från honom utan jag har fått ringa först eller skickat SMS. Det har vart väldigt sällan han gör de eller så är det p.g.a. hans kompisar som säger något till honom att jag bara ringer och stör. Jag vet inget för han har inte sagt något till mig och jag vill ha en förklarning. Men fråga är när ska jag få det tro? För jag orkar inte vänta hur länge som helst för att få svar.  Jag hoppas helgen kommer att ändra på min oro på våran relation. För när jag har ringt så känns de alltid som att jag stör och efter vi snackat en minut säger han att han inte hinner med mig just nu. Då känns de som jag är ett problem för honom och jag vill inte att han ska må dåligt av det.  

Med detta vill jag att ser du någon som är ensam på rasterna i skolan eller känner du någon som känner sig bortglömd. Ta tag i personen och säg "hej jag vill vara din vän" eller något annat som du hade blivit glad att höra om det hade vart du. Jag har berättat min historia och jag hoppas kunna dela med mig av det. Med mina sista ord vill jag säga. Du är inte ensam och inte bortglömd. Det finns alltid en hos dig.

Ta vara på er.

Många änglakramar Anna

Varför ska man döma folk?

varför ska man döma folk? varför kan man bara inte låta folk vara så som de vill vara.. visst det finns några männsikor som har det svårt som fattiga eller något annat som man bör hjälpa... man borde se till att alla mådde bra och se till att alla hade tak över huvudet eller mat och kläder.. man borde hjälpa fattiga och se till att de kanske får mat och rent vatten som de inte ser varje dag...

vi dömer folk hur de vill se ut och hur de uppträder. jag tycker man ska låta dem vara så som de vill vara och låta de se ut som de vill och inte att man ska döma de efter hur de vill vara.. det är så fel och jag vill kunna stoppa det.. det finns så många exempel att man kan räkna upp.. jag har tagit upp några.. t.ex:

Varför kan inte killar krama killar så som tjejer kramar tjejer för utan att bli kallade bögar? tjejer kan krama tjejer det e inga problem men om DU skulle se en kille som kramade en annan kille så skulle du anta att killen vore bög eller lagt åt fel hål.
 
jag tycker det är fel eftersom världens kan behöva en kram. det e som att det vore fel att krama den man vill krama och att man blir dömd till fel saker då.. jag tycker det är dumt att döma folk efter vad de gör och ser ut.. låt en kille krama en kille liksom vi låter en tjej krama en tjej.. vad e det som är så fel att killar inte får krama killar liksom? jag kan inte förstå de det... kan någon egentligen förklara vad det är som är så fel att en kille kramar en kille och inte att det är fel att en tjej kramar en tjej? hmm jag förstår mej inte på detta men även om de vore fel med det så vore det väl fel att låta en tjej krama en kille?

även en vänskaps kram ska inte få sabba ryckten ibland oss om hur vi är lagda.. även om man vore homosexuell så är man lika mycket värld som om du vore hetrosexuell eller bisexuell.. du e ovasett utsprung eller något annat lika mycket människa för det och lika myket värd som alla andra..
 
det e fel att döma folk som man egentligen inte vet något om i dag..  liksom jag anser att idagens samhälle så är det mycket beroende på om du e utlänsk, svart, eller ovasett så är du en människa som är bra att leva och du har något som du ska full föra här i världen...

även om du är fattig eller rik så är du lika mycket människa för det och se på alla barn och vuxna som kanske inte får mat varje dag eller rent vatten eller ens tak över huvdet på natten. jag tycker man borde göra något åt de och se till att även de fattiga kan få ett bra liv så som DU och jag får...

liksom så som krig.. det är p.g.a. att de kan inte acceptera att man har kanske en annan religion utan måsta ha en sån som just det landet har... varför ska man just kriga ? varför kan man bara inte acceptera att alla är olika... hur skulle världen se ut om alla var just som DU eller som jag... jag tycker man borde acceptera att alla är olika men ändå så unika och man ska vara rädd om att det är så.. för det skulle inte vara roligt om alla var som just en person... hur skulle världen se ut då? det har jag alltid undrat..

om ni kommer på något mer man kan ta upp om just varför man dömer folk så gärna ta upp de så kan man snacka om de så kanske man kan hjälpa varandra och se till att alla runt omkring en har det så bra som möjligt... jag tycker man ska göra det... hoppas någon mer håller med mej..

många änglakramar // Anna