trött trött

usch jag är jätte trött idag.. varför kan inte jag bara få sova en hel natt tryggt utan alla dessa jävla mardrömmar.... hur ska man gå till väga? slå en stekpanna i huvudet kanske men då får man bara massa smärta.. hmm får nog fundera lite till på hur man ska gå till väga... snart kommer mitt hjärta hem på rast mysigt och sen jobbar han vidare.. i morgon firar vi också 1 1/2 år herregud vad tiden går... tänk att tiden gått så fort... och min kärlek bara växer och växer... <3


min underbara man<3

jag vill bara säga älskling att jag älskar dig av hela mitt hjärta.. utan dig är jag ingenting såhär lycklig jag är nu har jag aldrig någonsin varit med någon annan... det är du som gör mitt hjärta helt... visst första dagen jag såg dig gillade jag dig inte alls försökte på alla sätt skrämma bort dig men insåg efter en dag eller två insåg jag att du verkligen var mannen i mitt liv som jag vill leva mitt liv med... du är mitt livs stora kärlek.. vill aldrig någonsin mista dig och den som försöker ta dig ifrån mig får med mig att göra.. skulle kunna göra allt för dig.. skulle du bli jätte sjuk hade jag tillåtit dom ta vad dom behövde från mig så länge du skulle överleva och få leva... kommer aldrig någonsin svika din sida älskar dig alldeles för mycket för de.. glöm aldrig de min älskade underbara man Joel <3 längtar tills den dagen vi gifter oss och jag får bli din kvinna för alltid och jag vet att de alltid kommer vara vi två inget kommer någonsin kunna skilja oss åt aldrig någonsin... vi för alltid...


år efter år
månad efter månad
dag efter dag
natt efter natt
timme efter timme
minut efter minut
sekund efter sekund
ska jag nu och för alltid älska dig vad som än händer i all evighet.. <3









många skratt

många skratt tillsammans med carro... roligt att umgås hon vet verkligen hur man ska bli på bra hurmör igen efter allt som hänt det sista dygnet... nu kom även Mattias hem och så kom angelina och Anton med... älskling var också har nyss men åkt och jobbat igen. älskar mina vänner...


varför?

när allt var bra så blir de bara en vändning.... jag vill inte ha dig i mitt liv du har förstört för mycket som aldrig någonsin kommer kunna bli bra igen... vill att du lämnar mig ifred du har gjort mer skada än nytta för mig... förstå de någon gång.. lämna mig nu.. sluta följ mig på bloggen och allt för du har inget med mitt liv att göra... jag är lyckligare när jag inte har dig där

svårt att sova

usch har så svårt att somna.. drömmer mardrömmar varje natt vaknar genom svettig och är orolig och har sådan ångest vill att allt ska ta slut någon gång så man åtminstone kan få sova normalt...

till "bambi"

tack för kommentaren och det glädje att kunna skriva att det värmer det du skriver.. antar att du är en vän som jag mist men vet inte vem just nu eftersom de känns som du vet vem jag är. jag respekterar att du vill vara anonym helt okej för mig.. om du vill ha kontakt på annat sätt kan du alltid skriva till mig på mailen också...

[email protected]


kram

man ska känna

man ska ju börja känna jul glädje men de gör verkligen inte jag.. jag ser inte ens i fram emot julen i år.. de kommer fällas mycket tårar som man inte vill.. de skulle ha varit min ängels först jul... igår på mötet pratade vi om hur alla skulle fira jul och hur man såg på framtiden... de är jobbigt att ens tänka framåt fast man måste för man måste gå vidare och inte bara stanna upp och tänka så mycket.. det är så otroligt jobbigt.. önskar allt kunde vara lättare...

en text min sambo har skrivit

Ge inte upp
 
Smärtan kommer aldrig försvinna
sorgen kommer smygandes
men den kommer aldrig att vinna.
Med dig vid min sida
som håller din lilla hand i min
vet jag att min lilla ängel är med mig
håller min hand i sin hand
 
Ge inte upp
känslorna stiger 
tårarna rinner
men hon säger ge inte upp.
jag älskar dig så att mitt hjärta brinner
 
saknaden efter sig är stor
men i mitt öra kan jag höra min ängel viska
 Pappa jag älskar dig och saknar dig
mer än vad du tror
 
Jag saknar dig
jag älskar dig min ängel som ej längre finns
I mitt bultande hjärta vet jag att 
vi kommer mötas en vacker dag men inte än
 
 

saknar dig min ängel

vi saknar dig våran ängel.. vi tänker på dig varje dag.. önskar du kunde vara här.. man tänker på dig varje steg man tar.. tänker på att du aldrig någonsin kommer få uppleva de som man gör i vardag eller vi kommer aldrig få lära dig något... det är så tomt utan dig.. vi saknar dej så otroligt mycket... vi vet också att du har de bra med alla andra små vackra änglabarn och hoppas ni busar massor och har de roligt.. plus att jag vet att min farfar tittar till dej och att du är i trygga händer.. längtar tills vi möts och ses igen.. du kommer aldrig lämna våran hjärtan... mamma och pappa älskar dig så otroligt mycket det får du aldrig glömma... <3
 

smärta smärta

usch smärtan kommer mer och mer... man inser nu att man inte är ensam om vad som har hänt min ängel.. tänker på hur andra har de och jag kan inte förstår varför de ska drabba oss.. smärtan stiger och jag blir allt mer och mer ledsen i hjärtan och vill bara gråta ut men inget kommer.. allt jag önskar är att bli gravid igen men de verkar ju aldrig bli de någon gång.. får bara negativt emot mig.. allt jag vill är att bara börja gråta... sen att man får reda på att andra ska ha barn som man känner gör en bara mer stressad jag är jätte glad för deras skull och önskar dom allt väl men samtidigt är de jobbigt för man tänker att jag skulle ha haft henne hemma nu.. hon skulle ha varit mer än 2 månader gammal.. jag har verkligen ångest nu inför jul.. att behöva se alla andra barn lysa upp men inte när våran ängel får vara med om sin första jul med oss...

till min underbara man <3

du gör mig verkligen hel och du gör verkligen så att jag vill leva älskar dej så grymt mycket önskar jag kunde beskriva det tydligare för dej... älskar dej massa massa



fy...

har verkligen börjat må dålig nu efter att jag troligtvis har fått mitt missfall... jag är yr,svimmfärdig, svag i hela kroppen.. kommer inte långt går typ mellan sängen och toan orkar inte gå en meter till.. har frossa eller så svettas jag något fruktansvärt.... och sover hela dagarna... är så trött och de gör ont och allt... usch.. när ska jag få må bra igen????

jag är så glad

idag börjar mitt nya liv utan dej i de.., och jag är så glad... jag borde ha lyssnat på alla när dom varnade mig att bli vän med dej men jag trodde innerst inne att du var en helt annat person än vad som snackades om dej... men nu efter 2 år eller vad de blir jag har känt dig så inser jag att alla hade rätt om dej.. du pratar om att jag är omogen som pratade med din bror om problemen du har och har satt mig i och sen att jag blockerar dej över allt och även de människor som du umgås med... seriöst jag undrar vem som är omogen som inte kan stå för att du är skyldig mig 12000 kr och vägrar betala tillbaka detta... du är på alla andra om hur viktigt de att betala tillbaka alla sina skulder och vara rädd om pengarna man har och ändå gör du slut på dina pengar på 1 dag när du får dom.. plus att du säger de man gör sönder får man stå för att laga men de gjorde du inte heller.... du lät allt bara vara... hur långt kan man sjunka och de kallar jag vad som kallas för omogen plus att du är sopas mycket äldre än mig och hoppas på mig om saker de är ju så moget gjort med... applåder till dej... jag undrar om din "fästmö" verkligen vet hela sanningen om dej... att du har haft ett förhållande med mig plus att du har varit otrogen mot henne med mig.. jag undrar om hon vet detta... plus jag vet mycket mer men som sagt de är nog bäst att du berättar.... det är ditt liv inte mitt.. och jag är så glad att jag inte tillhör ditt liv något mera för du bara utnjuttar dina vänner... förstår att du knappt inte har några och jag som har försvarat dej så mycket men så får man bara ett hugg i ryggen tillbaka... jag undrar hur du kommer klara dej utan mig nu.. du säger att jag betyder mest för dej i ditt liv och du vet inte hur du skulle kunna leva utan mig i de... men det är bara rena skitsnacket som allt annat som kommer ur din käft.... 
 
vi får väl se vem som kommer komma längst i sitt liv... 

MVC

idag har vi varit på mvc för jag gjorde ett gravtest den 8 november och de var positivt så vi bokade en tid tidigt eftersom att våran ängel tyvärr inte fick leva med oss i vårat liv så då vill dom ha bättre kontroller och de... nu i lördags fick jag en blödning och åkte in till akuten och kom in till en läkare som gör ett vaginaltultraljud och säger till mig är du säker på att de var positivt? ja de är jag för jag har gjort 6 st och alla var positiva.. läkaren bara okej men då kommer du få ett missfall säkert för jag ser inget....
 
hur faan ska man reagera på ett sånt bemötande? jag blev helt knäckt av detta... men läkaren hade nog rätt för jag började blöda väldigt kraftigt natten mellan lördag och söndag så de blev nog ett missfall... allt jag vill är att bli gravid igen och kunna få bli en mamma på riktigt.. visst jag är mamma till thea men kunna vissa upp för människor hur underbar mitt barn är.... 
 
jag fick även reda på att de finns en slags medicin som man tar när man försöker skaffa barn som kan göra de lättare för ägget att fästa sig i livmodern.. men jag undrar vad den medicinen heter är de någon som vet detta?? snälla svara gärna... 

nu känns de

nu känns de som allt kommer vända man kan ju alltid hoppas i alla fall... men ändå kommer rädslan att allt ska gå fel igen.. jag orkar inte fler motgångar jag har haft tillräckligt många i mitt liv... eller vad säger ni som känner mig?? allt ska hända mig på ett eller annat sätt... de var en kompis till mig som berättade att jag tillhör nog dom 10% av befolkningen som har mest otur i sina liv och de kan jag verkligen hålla med om... men man önskar att någon gång ska de ändras i ens liv och allt ska gå mot de positiva.... men rädslan finns och tankarna finns också att något kan hända igen...


nu har jag fixat i ordning allt med thes minnes hylla... de känns skönt att man klarar de till slut och att de blev bra också... men tårarna rann för man saknar henne så otroligt mycket.. min vackra ängel... men jag vet att hon har de bra hos alla andra änglabarn och alltid finns med mig... men jag vill så gärna få pussa och krama henne igen.... men vi kommer ses igen de är jag säker på plus jag vet att man farfar har ögonen på henne och kramar om henne och ger henne all den kärlek som hon ska ha...


men min underbara ängel ha skänkt en gåva till mig nu och jag hoppas att de kommer bli bra denna gången och att man slipper må dåligt ännu en gång... nu tycker säkert några som löser detta att det är löjligt ifrån min sida men jag tror att de är så... och jag får skriva exakt vad jag vill... sen tycker jag de är roligt att så många tar del av min historia jag har att berätta men tråkigt att man inte får några kommentarer eller något sänt någon tanke mot en som gör att de känns rätt att skriva.. men för mig känns de skönt att få skriva av sig och hoppas att man bidrar med något positivt till andra där ute som sitter och läser... för jag tror de betyder något för er med och man får en annat tanke att tänka på hur snabbt ett liv kan ändra sig... för mig ändrades allt.... verkligen allt... för man ser i fram emot allt så otroligt mycket och så tas allt ifrån en på en 5 öring.. men jag är så otroligt tacksam för alla våran vänner som verkligen finns där och stöttar oss med dina famnar och även såklart våra familjer... men jag tror de är lättare att prata med en vän än en i familjen för dom är påverkade på ett helt annat sätt... de är vad jag tror... =)


nu längtar man tills på onsdag och håller verkligen tummarna att allt ska se bra ut... så att de inte är något tråkigt besked man får... men man försöker tänka positivt i alla falll...

minnen haha

jag har suttit och tittat på massa gamla kort på kompisar och vad man har gjort under alla år och vad minnen kan göra att man skrattar och blickar tillbaka och bara få må bra för en gång skull... och man vill bara backa tillbaka till dom minnerna och bara få uppleva dom igen.. men de kan man inte utan man får försöka göra de bästa av de helt enkelt...

orkar inte må

orkar inte må såhär mera... nu har min yrsel kommit tillbaka och jag spyr som faan till och från och är jätte trött hela tiden.. men har gjort gravidiettest men det är negativt men något är som de inte ska i alla fall för så fort jag äter får jag nästan rusa till toan och bosätta mig där ett tag... hur länge ska man orka stå ut... i morron ska jag och sambon på möte igen men andra föräldrar som varit med om samma sak som vi har prata av oss lite... sen på fredag blir de till läkaren och då ska jag prata om hur jag ska göra i fortsättningen med alla mediciner och även varför jag mår såhär orkar inte ha de så.. det är påfresande för hela kroppen... sen ska vi även fira kompisen i helgen som fyller år och de ska bli mega roligt... de blir pyjamasparty =)... hehe som man hade förr i tiden när man var liten... sen har man en stor bubbla inom sig som inte vill komma ut och jag vet inte hur jag ska prata om de men ska även på fredag till min pyskolog och prata så de blir nog bra till slut.. försöker i alla fall...

idag ska man hedra

idag ska man hedra dom döda med att tända ett vackert ljus och även sätta en fin gravdekoration.. vi har varit vid våran ängels grav idag har satt både ljus och dekoration och även satt ditt en liten nalle puh till henne.. man saknar henne hur mycket som helst nu.. man vill bara få hålla om henne en gång till.. sen var vid på en allahelgonagudtjänst... så otroligt dålig var den... bara ledsamma låtar och sånger man inte förstod något av alls... men tårarna rann och jag och min sambo försökte finna styrkan vi har tillsammans och kämpa tillsammans... de finns nog inget som kan sära på oss... vi är så otroligt starka tillsammans...

ångesten inför jul har redan kommit

ångest inför julen har redan kommit i kapp en som gör att man inte kan slappna av och sova... det värsta är att se alla andras barn få öppna julklappar med ett leende och glimten i ögat.. medans min underbara ängel aldrig någonsin kommer att få fira jul ihop med oss... jag kommer aldrig kunna köpa henne de hon önskar sig... allt annat runt omkring med.. som att höras hennes första ord, när hon börjar krypa, eller när hon ska börja gå... allt och mycket mera kommer jag aldrig någonsin få vara med om... utan kommer bara få tänka hur de hade varit...  jag skulle kunna göra vad som helst bara jag fick ha en dag hos mig och berätta hur mycket jag älskar henne och hur mycket jag saknar henne... och bara få hålla om henne... allt jag önskar mig är att hon ska få komma tillbaka till oss men jag vet att den önskan aldrig någonsin kommer slå.... tårarna tar aldrig slut smärtan tar aldrig slut... såren läker men smärtan och alla ärr kommer jag alltid få leva med... 
 
 
 
varför kan jag inte bara få bli gravid igen? varför händer de inget för.... vi har sex varje dag och inget händer... jag tar gravtester 1 gång i veckan och bara hopaps att de ska vara positivt igen... men de är bara negativt... tänkt om jag aldrig mer kan få barn nu... vad ska jag ta mig till då? jag önskar jag hade en liten bebis som bara kunde säga en dag "mamma, jag älskar dig" och man får en stor kram... men när ska man få höra detta..... 

när ska allt vända?

när ska allt vända och bli en asfalterad väg igen och inte bara en lång och krokig krusväg.. vad är de som väntar de framför? jag orkar inte ha de såhär mera och vara ledsen och gråta mig tillsömns varje natt av saknad och längtan.... saknar min ängel så otroligt mycket varför blev just jag drabbad av de hela?? varför alltid jag som råkar ut för sådana här saker.... när ska de få bli min tur att få må bra.... de gör ont i mig och än idag så tittar man sig i spegel och tror att de var i juli man såg magen och kände alla sparkar.... men de rör sig inte alls och de finns ingen mage kvar... tårarna rinner så de svider i skinnet på kinden för att man gråter så mycket... sen är även saknaden av min man som alltid jobbar 24 timmar om dygnet vad jag än säger och hur jag mår så blir allt bara fel... vem fan ska jag kunna prata med och bara få gråta ut hos? när ska allt få bli till de normala igen...

jag orkar inte mera... är rädd att de ska komma ett stup en dag och man tvingas hoppas för de finns inte någon annan utväg ur allt detta... jag är mycket starkare än vad jag var för 1 år sen men ändå.. känns som jag är på samma väg och går igen.. känner igen detta stället och allt... vad ska jag göra för att vända?

RSS 2.0