knasbollenanna

ja som ni har läst i tidigare inlägg så har jag ju berättat världens värsta mardröm man kan vara med om... allt bara vänder på mindre än en 5öring det är helt sjuk vad som kan hända än.. de som är jobbigast är att se alla andra som har barn eller att träffa någon som är gravid.. visst jag är jätte glad för allas skull de inte så jag menar men de är jobbigt för man blir påmind om de... jag försöker lära mig att se och även prata om detta men de inte så lätt de heller... jag kollar på MTV på antingen teen mom eller 16 and pregnant för att det är någon slags pyskologiskt som gör att man mår lite bättre och även kan bearbeta de man har varit med om....

det är så otroligt mycket som har hänt dom 2 sista månaderna.. varför allt hända mig för? jag vill inte att detta ska vara så.. trodde detta skulle mitt och min älskade sambos år men så blev de inte.. allt blev bara ett rent helvete.. dagen innan nyår så fick vi världens underbaraste besked om att vi skulle bli föräldrar till ett underbart mirakel som växte i magen.. för varje vecka som gick steg önskan att det skulle bli den 14 september... man blev så glad för varje dag man fick höra och känna alla sparkar och hjärtljud.. men i vårat fall blev de inte så.. jag hann komma i v 32 och var inne på kontroll på förlossningen av lite anledningar.. (kommer mer info i ett annat inlägg) där vi fick våran värsta madröm bekräftad.. att våran ängel som låg i magen hade somnat in för gott... jag trodde inte de var sant men de var sanningen.. så den 18 juli föddes våran alldeles underbara ängel.. vid namn thea... jag hade drabbats av blodförgiftning som tyvärr hade spridit sig vidare på våran ängel.. hela min värld rasade.. man visste inte vart man skulle ta vägen.. jag bara önskar man kunde backa tillbaka tiden för att rädda henne.. allt var liksom klart för att hon skulle komma med barnvagn och spjällsäng och alla kläder vi fått och även köpt.. man insåg verkligen då hur snabbt livet kan ändra sig bara på en 5 öring om knappt de... jag vill bara få bli nypt i armen där någon säger att allt bara var en hemsk marddröm men de kommer aldrig ske... jag bara önskar man kunde göra något... istället för att behöva boka en präst till dop så fick vi boka en präst till en begravning och även bestämma oss hur hennes gravsten ska se ut.. jag bara önskar allt kunde bli som vanligt.. man känner så otroligt ensam.. vem ska man prata med och ha någon som förstår vad man går igenom med... jag önskar verkligen inte att detta händer någon vän till mig.. eller ens min värsta fiende.. ingen ska behöva gå igenom detta...

sen känns de så konstigt har haft sambon hemma sen detta hände och i måndags började han jobba.. de blev så ensamt hemma och då tänker man ju ännu mera tillbaka plus att just nu är de september.. för man kunde haft sin ängel hemma och varit mamma på "riktigt" jag är ju mamma och kommer alltid vara mamma till Thea men även den fysiska delen menar jag nu... så jag har börjat gå hos en pyskolog som ska hjälpa mig att få börja må bättre och även ha någon att prata ut med.. för även fast jag vet att jag alltid kan prata med min sambo så är de inte samma sak jämnt utan man behöver få prata av sig med någon annan.. de som gör så otroligt ont mer i mig är att alla runt omkring än har blivit drabbade som ens riktigt vänner och våra familjer.. de gör så ont att se deras blickar och se hur ledsna de är.. men de är knappt ingen som vill prata om de som har hänt heller.. kanske beror de på att de är rädda för hur man ska reagera.. inte vet jag...

man tänker ju även tankar runtomkring i fall man skulle bli gravid igen om de kommer hända igen och om man ska behöva gå igenom samma sak ingen.. eller den värsta tanken kan jag bli gravid igen... jag vet inte vad jag skulle göra då,... jag bara önskar jag kunde få svar på alla frågor men den största frågan VARFÖR just jag...

jag orkar tyvärr inte skriva något mer om min underbara ängel just nu de gör så ont i mitt hjärta.. men de kommer komma mer om allt runtomkring vad som hände mer noga någon dag när jag orkar...